torsdag 12 juli 2007

Att sjunga fritt är stort, att sjunga rätt är större


Att spela trumpet går fortfarande för sig, vad det verkar.

Nordkoreas ministerium för folkets säkerhet (det heter faktiskt så) har beslutat att förbjuda privatägda internetkaféer och likaledes privatdrivna karaokebarer (DN, Reuters). Skälet är att de "hotar det socialistiska systemet". Uppvuxen i ett proggarhem under det fotriktiga och unisexuniformerade 1970-talet, kan jag inte annat än att hålla med om den slutsatsen. Det är min fasta övertygelse att det var den usla politiska proggmusikens fel att vänstervågen avtog, snarare än dess utövares förkärlek till och agiterande för repressiva diktaturstater. Se bara på de vänsteraktivister som har överlevt in i våra dagar: Lars Ohly och Jan Myrdal. Har de någonsin sjungit offentligt? Knappast. Har de övertvingats till den politiska mittenfåran? Näppeligen. Står de benhårt fast vid föråldrade, arkaiska, mer eller mindre odemokratiska principer? Javisst! Land skall med lag byggas, som Karl XV uttryckte det, efter att ha finkammat Upplandslagen efter slagfärdiga motton. Och hur håller man bäst lagandan uppe, om inte med rensjungen allsång, uppbyggd efter den musikaliska harmonikens alla regler (gärna med inslag av synkroniserad massgymnastik)?

Kim Jong Il är något stort på spåren här. För att travestera devisen över porten till universitetshuset i Uppsala: Att sjunga fritt är stort, att sjunga rätt är större. Själv hoppas jag att den finska karaoken på Finlandsfärjorna snart är ett minne blott.

Inga kommentarer: