lördag 8 september 2007

T ger starka B:n


Te när det är som bäst, hinnlöst och i obefläckad kopp.

För att tala med Slas: Medan teet svalnar, tänkte jag berätta en historia. Eller snarare, jag tänkte berätta om en trevlig upptäckt.

Allt sedan jag flyttade till Uppsala, har jag retat mig på kranvattnet. En onödigt hög kalkhalt (~20 dH) har gjort att det smakat tvål, lämnat kalkfläckar överallt, fördubblat åtgången av tvål och tvättmedel, förstört utrustning som använder vatten (t.ex. kaffebryggare och tvättmaskiner) samt - och det här har jag nog tyckt varit det värsta - givit allt te en flytande, oljig och osmaklig hinna av urfällningar som när teet är urdrucket givit tekopparna en smutsfärgad insida. Men allt detta är historia, ty Uppsala kommun har i all sin avundsvärda upplysthet byggt två enorma avkalkningsstationer (eller "vattenverk" som kommunen kallar dem), en vid Gränby i norr och en vid Ultuna i söder, som i ett första steg har halverat hårdheten på kranvattnet (länk). Tanken är att den skall halveras ytterligare en gång, men jag är redan nöjd med resultatet. Idag upptäckte jag nämligen att mitt nybrygda te saknade den hinna jag så många gånger förr har förbannat. Tack, snälla rara kommunen för det! Det skall bli mig ett nöje att betala kommunalskatten nästa månad!

[Jag har för övrigt placerat min blogg i
Uppsala
på bloggkartan.se och det borde du också göra]

Inga kommentarer: