onsdag 31 oktober 2007

Turkaräd


En turkaräd i vardande, månne?

Politiken brukar ibland betecknas som en ankdamm, men verkar för ett utomstående öga mer vara en serie vattenglas, i vilka det stormar lite lagom mycket över lite lagom ofarliga frågor. Annat är kanske inte att vänta, eftersom det är höst. I skrivande stund slår det snöblandade regnet mot rutan, understundom piskat av vindilarna.

Det senaste vattenglaset (eller vinglaset i det här fallet) rör statsministerns statssekreterare (DN, DN, SvD). Hon har tydligen varit ute och svirat, något som medierna behagar beteckna "Schenström-affären". Jag fördrar beteckningen "skenaffär-strömmen", eftersom det inte verkar vara någon ände på alla de skitsaker som verkar behöva avhandlas till dödagar. Det man kan läsa mellan raderna är att Lars Danielssons attraktionskraft har sinat, han hade ju annars flera vattenglas till sitt förfogande. Jag håller med om att Schenström har uppträtt olämpligt, men saken har fått alldeles för stora proportioner, med hela uppslag i pressen. Samtidigt är det ingen som ifrågasätter TV4-journalistens agerande. Jösses. Tänk att vi upprör oss över sådant här samtidigt som folk dör i drivor i Irak, andra döms till idiotiskt långa fängelsestraff i Spanien (DN) och Billy Butt förvägras resning (en fysisk reaktion som väl satte honom på pottkanten till att börja med; DN). Under tiden pågår livet. Och även om det till många delar kan, som ungdomarna säger, suga enorm elefantballe, så erbjuder det massor att skriva om för den hugade journalisten.

Ta det här med EU:s nya fördrag. I vissa EU-länder ställer sig folk negativa till att klubba igenom det, eftersom man i sådana fall riskerar att någon gång i framtiden behöva låta Turkiet bli medlem. Av samma anledning vill en del folkomröstningsivrare driva igenom att det svenska folket skall få rösta om fördraget. Det vore, i min mening, ett stort misstag. Folkomröstningar skall användas med försiktighet och bara i de fall det finns en tydlig fråga att ta ställning till. En folkomröstning om EU:s nya fördrag skulle inte visa på stödet för eller emot det, utan fastmer befläckas av svenskarnas stöd för eller motstånd mot EU som helhet. Det skulle med andra ord inte röstas om fördraget, utan om alla upptänkliga frågor som har med EU att göra. Det är min fasta förvissning att lejonparten av de som skulle lägga sin valsedel i urnan på valdagen aldrig ens skulle bry sig om att informera sig i frågan som avhandlas. Det är just för den här typen av stora, svåra frågor som vi har 349 förtroendevalda och av staten (d.v.s. oss alla) anställda män och kvinnor som har som yrke att sätta sig in i sådana här frågor och besluta om dem i vårt, det svenska folkets, namn.

Vi bör sålunda inte låta främlingsfientlighet, EMU-motstånd, jordbruksstödsavregleringsivrande eller blint EU-lovsjungande fälla avgörandet i den här frågan. EU:s organisation behöver reformeras och det förslag som nu ligger är en hygglig kompromiss. Jag blir trött bara jag tänker på hur jobbigt det skulle vara att djupgående sätta sig in i fördraget. Jag är ingen paragraffetischist, jag är ingen statsvetare eller jurist, jag är bara utsjasad. Om man försöker skriva "utsjasad" på mobiltelefonen, föreslår förresten rättstavningsprogrammet "turkaräd". Klubbas fördraget igenom måste det ordet kanske införas, ty enligt Sverigedemokraterna (och dess xenofoba satellitpartier) är det något i den stilen som väntar ifall vi inte förbjuder sekulära muslimska länder att bli medlemmar i EU. Hemska tanke! Jo, jo. Man vet nog vad ottomanerna kan ställa till med, t.ex. för herderliga, europeiska, kristna inredningsarkitekter. Och om det dessutom skulle sitta turkar i dem, så vet det ingen hejd på allt hemskt som kommer i deras följe. Tänk bara på vår käre kung Karl (som av någon anledning stod i en damm och rökte), som så nesligen tvingades fly från muhammedanerna utan att ens hinna få med sig vinblad till sina dolmades. Han tvangs linda sin köttfärs med kål. Kål!

Nej, Turkiets framtida medlemskap i EU skulle enligt min mening vara ett stort steg framåt. Under ansökningstiden och de förhandlingar som krävs, kommer EU att kunna kräva större demokratiska fri- och rättigheter och dessutom få förståelse för att det finns andra religioner än den kristna (och att dessa religioner inte är särskilt farliga). Man skulle kunna tro att frågan skulle få större utrymme i svenska medier, men icke. Istället skrivs det spaltkilometrar om statssekreterare som befinner sig utanför regeringskansliets portar. Om det ändå kunde hända något som drog uppmärksamheten till viktigare saker. En turkaräd, kanske?

[Uppdatering 2007-11-01]:

Tydligen blev trycket för starkt för Ulrika Schenström, som valde att lämna in sin avskedsansökan inatt (DN, SvD). Man kan undra hur det kommer sig att hon får ta hela smällen för det inträffade. I mitt tycke har TV4:s politiske reporter Anders Pihlblad uppträtt oerhört oprofessionellt och bör väl även han kritiseras, en åsikt jag tydligen delar med SSU:s förra ordförande (DN). Nåja, som jag skrev igår är det här inte stort mera än en storm i ett vattenglas. Någonstans går det sålunda omkring en höna bestående av en enda fjäder. Min vän Nicklas har skrivit ett kort inlägg i saken (länk). Praeterea censeo Carthaginem esse delendam.

1 kommentar:

Martin sa...

Om man textar ordet "imorrn" får man på många mobiltelefoner i stället "hönsroj" eller "goopro".