måndag 22 december 2008

Adventspatogenen: Nr. 4 Lärkträdskräfta

Snart är julen äntligen över och vi slipper allt det jobbiga med familj, glädje, omtanke och potatisgratänger förstörda av ansjovis. Men vörtbröd och öl är gott och därför skall vi tala om en släkting till jästen. Basidiomyceter i all ära, men ingenting går upp mot ascomyceter. Det har blivit dags för den sista delen av adventsserien

Dekorativa sjukdomar för ditt barrträd

Nr. 4: Lachnellula willkommii, lärkträdskräfta.



Lärkträdskräfta, eller lärkkräfta, orsakas av Lachnellula willkommii, som sällar sig till den kategori svampar som orsakar groteska sjukdomar på träd samtidigt som fruktkropparna är fascinerande vackra. Namnet kommer av att den angriper arter inom släktet lärkträd (Larix spp.), framför allt europeisk lärk (Larix decidua, heter på svenska egentligen endast "lärk"), medan sibirisk lärk (Larix sibirica) och hybridlärk (Larix x eurolepis, korsning mellan europeisk lärk och japansk lärk (Larix kaempferi)) är mer resistenta. "Kräfta" är samma ord som det vi fordom använde för cancer (som f.ö. betyder "kräfta" på latin) och beskriver sjukdomens utseende och förlopp, med kraftig övervallning och sårbildning som en följd av svampens angrepp på lärkens kärlvävnad; jfr. no. kreft och tysk. krebs. På engelska heter den här typen av kräftor canker.


Kräftbildning (Lachnellula willkommii) på huvudstammen. Notera hur deformerad stammen blir. Om inte trädet kan valla över skadan, så kommer det att strypas. Foto: Andrej Kunca, National Forest Centre - Slovakia (www.forestryimages.org)

Det är framför allt på yngre träd som svampen gör allvarlig skada och i vissa fall dödar värden. Angreppet börjar i ett skott på en av smågrenarna, varpå svampen börjar växa in mot stammen. På sin väg orsakar den kräftor som stryper grenen undan för undan. Skall man leta efter lärkträdskräfta bör man därför titta efter grenar där toppen är död, men där det finns gröna barr längre ner. I gränslandet mellan de två områdena hittar man oftast en kräftbildning. Svampen följer sedan grenen in i huvudstammen. Om inte trädet lyckas döda svampen och valla över det skadade området, så finns det risk att det stryps allteftersom att svampen dödar av kärlvävnaden. Ett träd som överlever svampen och växer vidare, kommer att få kraftiga försämringar på timmerkvaliteten. En skogsbrukare som får ett storskaligt angrepp på sitt lärkbestånd kommer att förlora pengar. Att välja resistenta provenienser och arter av lärk är därför nödvändigt. Det lönar sig att odla sibirisk lärk och hybridlärk, även om de växer långsammare än den europeiska lärken.


Kräftbildning med fruktkroppar (Lachnellula willkommii) på en gren av lärk. Great Britain Forestry Commission Picture Library/David Rose (ref. no. 41962) (FCPL)

Kring kanten av kräftan framträder under sommaren - tidig höst svampens fruktkroppar. Lachnellulla willkommii är en ascomycet, en sporsäckssvamp, och bildar apothecier, skålar, vari sporsäckarna med sporerna finns. Apothecierna är vitpudriga på utsidan och orange-aprikosa i hymeniet (det sporbildande lagret, insidan). Oftast blir skålarna inte större än någon eller ett par millimeter, men i förekommande fall kan de bli runt en halv centimeter i diameter. Sporerna kan spridas på två sätt, dels med vinden och dels genom att regndroppar träffar skålarna och sprätter iväg sporer med de finfördelade vattendropparna som skvätter iväg. På engelska kallas fenomenet water splash (ung. "vattenplask").

Fruktkropparna hos de flesta ascomyceter drar ihop sig vid torrt väder, eftersom det är mest gynnsamt att sprida sina sporer vid fuktig väderlek. Så om du hittar en kräfta av L. willkommii med skrumpnade fruktkroppar, så kan du sänka ner den i ett glas vatten och vänta tills dess att fruktkropparna börjar svälla. Då blir också färgerna som vackrast.


Fruktkroppar av lärkträdskräfta (Lachnellula willkommii). Notera grenen som sticker ut från mitten av kräftan. Den fungerade som inkörsport till huvudstammen. (Fotograf okänd)

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Andreas Helmersson sa...

Hej.

Vill bara påpeka att det vetenskapliga namnet för hybridlärk är Larix marschlinsii (moder japan och fader europe) medan den reciproka korsningen heter just Larix eurolepis.

Fröplantager av hybridlärk brukar skördas på modern som är en klon av japan.

Andreas Helmersson sa...

Sen kan jag rekommendera att läsa på mer om lärk:
http://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2016/foradling-av-lark-i-sverige-kunskaplage-och-material/