tisdag 23 december 2008

Att få sig ett skjut viktigt också hos svamparna


Sporer av Neurospora crassa i all sin aerodynamiska härlighet.

Har du någon gång tänkt att "nu kan väl ändå inte ascomyceter bli mycket ballare"? Eller har du liksom många andra mykopater för flera hundra kronor ringt din lokala svampkonsulent bara för att höra honom berätta om murklor? I sådana fall kommer du att gilla det här.

I nästa nummer av PNAS finns en artikel som tar upp de hydrodynamiska/aerodynamiska egenskaperna hos ascomyceten Neurospora tetrasperma (Roper et al., 2008). Arter i släktet Neurospora bildar perithecier, vari de asci (sporsäckar) som innehåller sporerna finns. Perithecier kan närmast liknas vid flaskor, inte helt olika antika vinkrus eller för den delen den gamla typen av rökpuffar i gummi, som biodlare använde förr i tiden. Vid rätt väderlek, vanligtvis blött väder, sker en reaktion där perithecierna drar ihop sig, toppen på asci flyger av och sporerna skjuts ut genom hålet i peritheciets topp. Det hela kan liknas vid den explosiva utskjutningen av var från de finnar varpå tonåringarna plägar klämma.



Ovan: Peritheciers uppbyggnad i genomskärning, som visar den typiska flaskformen. Nedan: En samling perithecier. Noterna den lilla por i toppen av "flaskan" varigenom sporerna skjuts ut.

Roper et al. började med en enkel fråga: Varför ser ascosporer ut som de gör? Till sin hjälp hade de matematiska modeller för aero- och hydrodynamik, samt de gedigna genetiska kunskaper som finns om släktet Neurospora. Svaret visade sig ligga i själva spridningsförfarandet. För att kunna skjutas iväg så långt som möjligt, så måste sporerna ha den mest effektiva aerodynamiska formen givet deras storlek. Till e! Science News säger Marcus Roper (e!):

"Som projektiler betraktat är de i det närmaste perfekta"

De kartlade också sporformsevolutionen hos den familj i vilken Neurospora sp. ingår, Sordariaceae, och jämförde formen hos luftburna sporer och sporer som vekteras av djur. De senare saknar aerodynamiska egenskaper, men har å andra sidan egenskaper som låter dem fastna på och bäras iväg av de djur som sprider dem. Författarna menar att de biologiska vetenskaperna också i framtiden kan ha nytta av att använda tillämpad matematik för att beskriva evolutionära processer. I det här fallet får man ändå säga att de har sprungit på ett exempel av naturligt urval i dess renaste form. För att citera min vän Mårten Lind: Ur spor!


Sporkanonad som den ser ut hos Pilobolus sp. (ett släkte som återfinns på dynga från växtätare; Zygomycota, Zygomycetes, Mucorales, Pilobolaceae). Ren och skär mykologporr.

---

Roper, M. et al. 2008. Explosively launched spores of ascomycete fungi have drag-minimizing shapes. PNAS, Evolution - Applied Mathematics, published online before print December 22, 2008, doi:10.1073/pnas.0805017105 [Appendix (PDF)]

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Harald Cederlund sa...

Gick jag inte just och tänkte att "nu kan de ju omöjligtvis bli häftigare" - och så kommer detta... man bli nästan mållös :) - God Jul på dig Micke!