fredag 26 december 2008

Med kokain i min lilla kajuta


Koka (Erythroxylum coca), buske med bismak.

Förra året avslutades med en fantastisk vetenskaplig upptäckt, när kanadensiska forskare kunde slå fast att en kartongkopia av Paris Hilton hade en smärtlindrande effekt på möss (Sällsam). 2008 såg länge ut att bli ett misslyckandets år. Ända tills den 26 december.

I sitt sista nummer för året, som också är det första numret för nästa år, publicerar Journal of Experimental Biology (JEB) en artikel av Barron et al., med titeln "Effects of cocaine on honey bee dance behaviour" (Barron et al., 2008). Inte oväntat väljer också JEB att lyfta fram artikeln i en av sina ledare (JEB).

Koka (Erythroxylum coca) är den buske ur vars blad man utvinner kokain, ett narkotikum som är ett mycket kraftigt nervgift för insekter. Kokain är kokabuskens och andra arters ur släktet Erythroxylum försvar mot betande insekter, och ger i den normaldos som finns i bladen inte insekterna den typ av belöningsrespons som vi människor upplever när vi tar drogen. Men belöningssystem är viktiga också hos vissa insektsarter. Tambiet (Apis mellifera) stimuleras av att hitta nektar, och den stimulansen får dem att flyga tillbaka till sin kupa och dansa en vaggande, vibrerande dans (se ett exempel i den här videon på YouTube), som har till uppgift att visa de andra bina hur mycket nektar det finns och var den står att finna. Andrew Barron och hans forskarlag undrade därför om tambin skulle kunna få stimulans av kokain, om dosen var den rätta.


Tambi (Apis mellifera) med ett hälsosamt sockerberoende, till skillnad från några av sina australiska artfränder.

Barron et al. tränade bin från sina kupor utanför Canberra i Australien att flyga till en apparat som gav dem en sockerlösning. Samtidigt som bina åt av sockerlösningen, så applicerade forskarna en liten droppe kokainlösning på deras ryggar och studerade sedan hur de uppförde sig vid återkomsten till kupan. Det visade sig att vid låga doser kokain, så uppförde sig bina som om sockerlösningen var av betydligt bättre kvalitet än den egentligen var. Dansen var intensivare än normalt och Barron et al. kunde konstatera att kokainet stimulerade binas belöningssystem på samma sätt som hos människor som har lätt för att bli beroende av t.ex. kokain.



Koka (Erythroxylum coca). Ovan: Botaniskt diagram. Nedan: Herbariebild i färg.

För att slå fast att kokainet inte bara ökade känsligheten för socker hos bina, testade en av Barrons studenter, Paul Helliwell, hur bina dansade om de istället fick pollen. Responsen blev densamma, bina reagerade som om pollenkvaliteten var mycket bättre än den var. Slutligen testade Barron och Helliwell om bina liksom människor kan bli beroende av kokain. För att undersöka det valde de båda att konstruera ett inlärningstest. Människor som lider av kokainabstinens får en starkt försämrad inlärningskapacitet, kanske bina reagerar likadant? Bina fick lära sig att skilja mellan två dofter, vanilj och citron. Så länge som de fick en regelbunden dos kokain hade de inga svårigheter att klara av uppgiften, men när kokaintillgången ströps fick de oerhört svårt att skilja de båda åt. Barron menar att det nu kan anses vara fastslaget att bin liksom människor kan bli drogberoende. Nu vill han fortsätta på den inslagna vägen och försöka hitta de signalvägar som är inblandade när man blir beroende av kokain, samt se om ett utbrett kokainmissbruk har samma förstörande effekt på bisamhällen, som på mänskliga samhällen.

Om du bor i Uppsala kan du hjälpa Barron med nästa pek. Ta penna, papper och en fältstol med dig, och studera de dansande människorna på Flustret. Tillsätt kokain och anteckna så mycket du hinner innan polisen tar dig. Eller vänta tills våren och ställ dig under en blommande lind (Tilia cordata). Bifall utlovas. Eller i alla fall fallande humlor.

[Uppdatering 28/12] Sent omsider vaknade den svenska dagspressen: DN


Vad sägs om ett glas kokainvin? En gång i tiden sågs kokain som ett undergörande preparat, och salufördes bl.a. som ett riskfritt, icke beroendeframkallande, smärtstillande alternativ till morfin. Det var också en viktig del av Coca Cola (jaså, vad trodde du att namnet kom ifrån då?), som till en början endast fördes av apotek.

---

Barron, A. B., Maleszka, R., Helliwell, P. G. and Robinson, G. E. 2009. Effects of cocaine on honey bee dance behaviour. Journal of Experimental Biology 212, pp. 163-168

P.S Rubriken är ett citat ur ett medley av och med Povel Ramel från skivan "Povel på Maxim" från 1979, och är en travesti på Jules Sylvains schlager "Titta in i min lilla kajuta". D.S.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Martin sa...

se om ett utbrett kokainmissbruk har samma förstörande effekt på bisamhällen, som på mänskliga samhällen

Däri ligger ett antagande av tveksam kvalitet. Det vimlar, historiskt sett, av välfungerande latinamerikanska samhällen med ett utbrett kokainbruk. Att en viss distributionsform av drogen, crack, är uppenbart socialt nedbrytande låter sig inte generaliseras till bisamhällen.